Sifoner

Sifoner är mer än bara sodasifoner. Det finns gräddsifoner och dessertsifoner och vad deras uppgift är kan nästan listas ut från deras namn. Men en sodasifon används som bekant för att kolsyra vattnet och är kanske inte så vanlig i Sverige medan i andra länder där man dricker mer vatten är den betydligt vanligare.

9 produkter

En i Sverige vanligare sifon är kanske gräddsifonen som fått sig ett rejält uppsving tack vare alla de bakprogram som visats på tv senaste decenniet. En gräddsifon fyller man upp med vanliga vispgrädde och när du sen trycker på den som kommer det ut vispade grädde. I sifonen finns gaspatroner och det är dessa som driver ut grädden tillsammans med gasen och då uppstår det där härliga fluffet. Att tänka på när det kommer till gräddsifoner är att ju högre fettinnhåll vätskan har, desto bättre fluff blir det. Om man har för högt fettinnehåll så finns en risk att grädden stelnar i sifonen och få blir den svår att få ut. För ett optimalt resultat så bör fettinnehållet ligga på mellan 32 och 36 %.

Sifonerna drivs av gaspatroner fyllda med dikväveoxid som är det kemiska namnet på lustgas. Om dina lustgas patroner tar slut så kan du beställa nya här. Det är mycket enkelt att byta ut patronerna och är det är gjort på ett ögonblick.

För dig som bakar mycket kan en gräddsifon eller dessertsifon absolut vara en bra investering så den snabbar upp flera moment i bakandet. Men även du som inte bakar så ofta utan kanske serverar en god äppelpaj då och då har stor nytta av den. Förvara den i kylskåpet och grädden håller sig längre.

Kom ihåg att sifoner inte nödvändigtvis behöver användas till just grädde, sätt igång och experimentera och utveckla. Gör en snygg mousse av anklever till nästa lördagsmiddag exempelvis. Det bästa av allt med sifoner är att det är en investering för livet – den håller i evigheter och  skulle det mot förmodan gå sönder någon del finns för det mesta reservdelar att köpa.